Majoriteten av Sveriges lärare får någon gång problem med rösten – och nästan var femte lärare har övervägt att lämna sitt jobb på grund av yrkesrelaterade röstbesvär. Ett ljudutjämningssystem i klassrummen kan spara lärarnas röster, och blir en allt vanligare lösning på svenska skolor. ”Tekniken borde vara standard i klassrum eftersom den skonar rösten och samtidigt förbättrar studiemiljön och därmed studieresultaten”, säger specialpedagogen Johanna Lindgren Chin.
Ljudnivåerna i klassrum är ofta ohälsosamt höga, vilket innebär att lärarna måste höja och anstränga sina röster för att höras. Eleverna å sin sida kan få svårt att koncentrera sig på grund av ljudvolymen, och riskerar sämre studieresultat.
Sju av tio lärare i Sverige upplever ljudmiljön som ett problem varje dag. Och drygt fyra av tio lärare arbetar i sådana ljudnivåer att de inte kan prata i normal samtalston under en fjärdedel av sin arbetstid, enligt en undersökning från Arbetslivsmiljöverket.
Röstproblemen bland lärare är väldokumenterade, både i Sverige och internationellt, berättar logopeden Viveka Lyberg Åhlander, professor vid Åbo Akademi i Finland och docent vid Lunds universitet. Hon forskar om kommunikation och ljudmiljö i skolan sedan många år.
– Bland personer som söker hjälp för röstbesvär är lärare en väldigt stor grupp, sett till mängden lärare i samhället. Forskningen visar att mellan 11 och 20 procent av lärarna har problem med rösten. Då sammanfattar jag de studier som gjorts där lärare fått frågan om de har ett pågående röstproblem, och därför hindras i sin kommunikation och att utföra sitt jobb på ett bra sätt, säger hon och fortsätter:
– Det är förstås allvarligt att en så stor grupp har ett yrkesrelaterat problem som påverkar deras arbete negativt och innebär att de kan tvingas sjukskriva sig eller till och med måste lämna yrket.
Viveka står bland annat bakom en studie med 3 375 lärare i Stockholm där en femtedel uppgav att de har problem med rösten. I en annan undersökning som hon har gjort med 467 lärare i Skåne, svarade 13 procent att de har röstproblem ibland, ofta eller alltid – och av dessa berättade var tredje att de ofta var sjukskrivna på grund av röstbesvär. 18 procent av lärarna i undersökningen sa att de har övervägt att byta jobb på grund av röstproblemen.
”Vilken annan yrkesgrupp, eller arbetsgivare, skulle acceptera ett sådant arbetsmiljöproblem?”
I en kunskapsöversikt från Arbetsmiljöverket slår forskarna fast att en majoritet av lärarna någon gång får problem med rösten. Om inte rösten och arbetsmiljön i skolan samverkar på ett bra sätt kan det leda till rösttrötthet och heshet – symtom som kan befästas i en röststörning och leda till sjukskrivning. Risken att få röstbesvär i skolan ökar med stigande ålder och kvinnors röster är mer sårbara vid röstbelastning.
Viveka Lyberg Åhlander:
– Röstbesvär påverkar lärarnas välbefinnande väldigt mycket. Vi forskare från olika delar av världen diskuterade frågan på en internationell konferens tidigare i år, och alla sa detsamma: Hur kan det här problemet, som är så vedertaget i skolans värld, få fortgå? Vilken annan yrkesgrupp, eller arbetsgivare, skulle acceptera ett sådant arbetsmiljöproblem?
Vad kan man då göra åt problemet? Viveka Lyberg Åhlander vill lyfta fram kunskap:
– Lärarna borde få utbildning så att de lär sig att använda rösten på ett bra sätt. Men också att de får träna på kommunikation i stort och hur rösten kan fungera som ett redskap. Det kan göra stor skillnad efter bara några tillfällen.
Bättre designade klassrum med akustik som minskar ljudvolymen är en annan åtgärd som kan ge stor effekt. Det finns också teknik som kan minska problemet. Viveka Lyberg Åhlander berättar att ett ljudutjämningssystem i klassrummet innebär att läraren får stöd för sin röst och kan slappna av.
Johanna Lindgren Chin är specialpedagog och förstelärare på Slättgårdsskolan i Stockholm. Hon har under sina många år i läraryrket mött kollegor som har tappat rösten, ofta i samband med en förkylning.
– För en lärare är rösten ett arbetsverktyg som används hela tiden. I andra yrken kan man vila sin röst om den känns ansträngd, men det kan inte vi.
Johanna Lindgren Chin fick för något år sedan möjlighet att köpa in ljudutjämningssystemet Roger SoundField. Systemet skapades för att underlätta för elever med hörselnedsättning att höra läraren i klassrummet, men för ett antal år sedan upptäckte företaget bakom systemet, Phonak, att både lärare och normalhörande elever har stor nytta av tekniken.
Ljudutjämningssystemet förbättrar taluppfattningen genom att på ett intuitivt sätt ”lägga talet över bakgrundsljudet”. Undersökningar har visat att detta ökar engagemanget och interaktionen i klassrummet¹ – samtidigt som läraren slipper överanstränga rösten².
– Jag hade hört talas om systemet och var nyfiken på hur det fungerade. Och sanningen är att det överträffade alla mina förväntningar. Roger SoundField är utrustad med en otroligt fin teknik som läser av lokalens volym och som sedan gör att du kan sitta var som helst i klassrummet och ändå höra den som står längst fram och pratar i normal samtalston perfekt, berättar Johanna.
”Borde vara standard i klassrummen”
Slättgårdsskolan i Bredäng, där Johanna Lindgren Chin arbetar, har nu installerat sju ljudutjämningssystem. Målet på sikt är att alla 28 klassrum på skolan ska ha utrustningen.
– Ett sådant här system borde vara standard i samtliga klassrum i hela landet med tanke på i vilken utsträckning det skonar rösten och samtidigt förbättrar studiemiljön och därmed också studieresultatet, konstaterar Johanna Lindgren Chin.
Företaget Phonak, som utvecklar världsledande lösningar för personer med nedsatt hörsel, har så här långt utrustat över 3000 av landets klassrum med Roger SoundField.
– Skolor i Sverige är långt framme, jämfört med skolor i andra länder, att använda vårt ljudutjämningssystem i klassrum med enbart normalhörande barn. Vi får en otroligt fin respons från de som skaffar systemet eftersom det sparar lärarens röst samtidigt som det ger tydligt ljud till alla elever. Att höra vad läraren säger är grundläggande för att kunna ta till sig kunskap, säger Marie Bengtsson, marknadschef på Phonak.
En studie³ visar att användning av ett ljudutjämningssystem i ett klassrum, under endast en lektion under skoldagen, räckte för att förbättra röstkvaliteten och minska symtom som torr hals, taltrötthet och röstansträngning för lärare.
Källa: Viveka Lyberg Åhlander, logoped, forskare och professor vid Åbo Akademi.
Läs mer om skolor som använder ljudutjämningssystemet:
”Studieron har ökat” – läs om Isbergskolan i Hestra
”Det här vill vi ha i alla klassrum” – läs om Glanshammar skola utanför Örebro
”Lugnare i idrottshallen” – läs om kyrkskolan i Orsa
Källor: 1: Langlan, L.A., Ravichandran, S., Caissie, R., Kreisman, B.M. (2009). The benefit of soundfield amplification in First Nations elementary school children in Nova Scotia, Canada. The Australian and New Zealand Journal of Audiology, 31(2), 55-71. Massie, R., Theodoros, D., McPherson, B., & Smaldino, J. (2004). Soundfield amplification: Enhancing the classroom listening environment for Aboriginal and Torres Strait Islander children. The Australian Journal of Indigenous Education, 33, 47-53. Kreisman, B.M. & Crandell, C.C. (2002). Frequency modulation (FM) systems for children with normal hearing. Audiology Online. Retrieved from https://www.audiologyonline.com/articles/frequency-modulation-fm-systems-for-1166 2: Cornwell, S. & Evans, C.J. (2001). The effects of soundfield amplification on attending behaviours. Journal of Speech-Language Pathology and Audiology, 25(3), 135–144. 3: Knecht, H.A., Nelson, P.B., Whitelaw, G.M., & Feth, L.L. (2002). Background Noise Levels and Reverberation Times in Unoccupied Classrooms: Predictions and Measurements. American Journal of Audiology. 11:65-71.