I Lier, utanför Drammen, ligger gymnasieskolan Briskeby videregående skole og kompetansesenter – en skola för unga med hörselnedsättning, som ägs av norska Hørselshemmedes Landsforbund (HLF). Med mottot ”Engagemang, kunskap och omsorg” gör skolan stor skillnad.
Skolans undervisning bygger på ”talspråksmodellen”, vilket innebär att anpassad undervisning ges i lokaler som är väl utrustade med moderna hörseltekniska hjälpmedel. Här kan eleverna fokusera på utbildning och personlig utveckling, utan att behöva bekymra sig om att hitta sin plats i en klass med normalhörande elever. Briskeby kan nämligen det här med hörsel.
Skolan har en tydlig profil och en unik undervisningsfilosofi. “Talspråksmodellen” innebär att man använder talspråk och läppläsning som verktyg i undervisningen. De moderna hörseltekniska hjälpmedlen som finns installerade på skolan stödjer den här metoden.
Skolan använder sig både av egna lärare och deltidsanställda lärare som även undervisar vid andra ”vanliga” skolor. Detta är en styrka för alla parter, eftersom lärarna har erfarenhet från olika typer av skolor och undervisning.
Briskeby kan som mest ta emot 82 elever och har under de senaste åren haft mellan 60 och 70 elever fördelade på de olika årskurserna. Skolan ägs av HLF och är statligt finansierad och läroplanen är densamma som i andra gymnasieskolor.
Berit Tollefsens är rektor på Briskebyskolan. När hon får frågan varför det inte är fler skolor som gör bättre anpassningar, så att elever med hörselnedsättning kan inkluderas på samma villkor som de andra svarar hon:
– Först och främst tror jag att de saknar kunskap om denna elevgrupp. När skolpersonal får höra att en elev har en hörselnedsättning tänker de ofta att eleven är döv och behöver teckentolkning. Men så är det ju inte i verkligheten. Här handlar det rätt och slätt om kunskapsbrist, och vi behöver lägga fördomarna bakom oss och anpassa omständigheterna för elevernas bästa. Fakta om elever med hörselnedsättningar borde vara en del av lärarutbildningen, anser jag. Samtidigt behöver förståelsen bli större i samhället som helhet. Inte minst hemmavid behöver eleverna få stöd att våga vara sig själva, och inte behöva möta fördomar och kämpa med mindervärdeskänslor. Det är viktigt med mycket empati och trygga omgivningar, så att eleverna får uppleva att de klarar av saker. Klasskamrater och vänner har också ett ansvar, men det är inte alltid lätt i den åldersgruppen och i en skolklassituation. Kunskap är nyckeln till allt!
Rektorn fortsätter berätta att skolan är utrustad med både ljudutjämningssystemet Roger SoundField och ett flertal Pass-around elevmikrofoner i klassrummen. Det har gett både lärare och elever större frihet att fungera och interagera i klassen – dessutom hör de mycket bättre. Det är en stor förbättring för alla parter, intygar hon.
Tone Thiis och Magnus Opsand är lärare på Briskeby. Hur upplever de sin arbetsvardag i klassrummet, och vilken roll spelar hjälpmedlen?
– Vi synkar ihop oss, eleverna och jag, säger Tone. Miljön är inkluderande och ger en bra upplevelse för både elever och för oss lärare. Jag ser att eleverna verkar mer trygga och har blivit mer aktiva på lektionerna när vi har tillgång till bra hörselprodukter.
– Här anpassar vi ju undervisningen till elever med olika svårigheter knutna till hörseln, och helt allmänt består uppgiften i att göra talet tydligare. Det gör vi både genom att förstärka ljuden och med hjälp av visuell förstärkning. Det är viktigt att komma ihåg att ju lättare det blir för eleverna att uppfatta talet, desto mindre energi behöver de lägga på kommunikationen, och då kan de fokusera på själva undervisningen och på att inhämta kunskap. Det är inte bara läraren de ska höra utan också i högsta grad sina klasskamrater. Ju bättre eleven hör och förstår, desto mindre trött blir hen. Eleverna är mycket nöjda och produkterna används hela tiden i undervisningen, säger Magnus.
På Briskeby fungerar det så att alla har en mikrofon och deltar på samma villkor. Alla har nytta av ett hjälpmedel som inkluderar alla, förklarar Magnus.
– Även ledningen måste vara konsekvent, påpekar Tone. Det är väldigt viktigt att alla lärare använder de hjälpmedel som finns tillgängliga på skolan, utan att göra någon stor sak av det. Syftet är att låta hjälpmedlen bli en självklar sak, så att det inte väcker förlägenhet eller skiljer ut någon.
Morten Langrind har spelat en viktig roll i beslutsprocessen då Briskeby skulle förnya ljudsystemet i klassrummen. Han ansvarar för att produkterna fungerar. Vilka egenskaper lade han störst vikt vid i den processen?
– Jag letade efter något som var driftsäkert och robust – vår utrustning ska ju vara igång varje dag och hela tiden. Och så ville vi naturligtvis ha det mest moderna och med det bästa ljudet. Det är alltid lite inkörningstid med ett nytt system, men det har gått. Det digitala systemet upplevs som mycket smidigare än vår tidigare teknik. Elever och lärare upplever att det är enkelt att använda, därför känner de sig trygga med det och använder det mer naturligt och spontant, avslutar Morten Langrind.